Kartläggning med wow-känsla

Nyhet 20 maj 2014 Skrivet av: Emelie Astonson

Under sista året har ett par olika projekt genomförts på Högskolan Väst med fokus på nyttiggörande av kunskap. Det har handlat om att kartlägga vilka intellektuella tillgångar som finns och vilka aktiviteter kopplade till nyttiggörande som görs. Kartläggningen visar bland annat att 269 personer varit inblandade i över 650 nyttiggörandeaktiviteter.

Det hela startade med att högskolan ansökte och fick medel hos Innovationskontor Väst för projektet Intellektuella resurser – kunskapstillgångar, även kallat IR Boost. Syftet var att öka förståelsen för och kunskapen om nyttiggörande i någorlunda breda lager bland högskolans forskare och doktorander. Parallellt med att öka medvetenheten fanns ett behov av att bättre kunna hantera flödet av idéer och kunskap, både gentemot högskolans partners som mellan forskare/lärare inom högskolan och därmed öka nyttiggörandet av kunskap.

- Det har inte varit helt enkelt att få tid med forskarna eller att få in enkätsvar. Till viss del handlar det om attityd och kännedom om begrepp som ställer till det lite. När det gäller nyttiggörande är vanliga begrepp man pratar om innovationer, prototyper och kommersialisering. Man tror därför det i första hand handlar om forskning inom teknikområdet, vilket det inte alls behöver göra, säger Emelie Hanson, ansvarig för genomförandet på Drivhuset.

Längs med projektets gång fick man därför arbeta mer med attitydpåverkan och närma sig forskarna med andra beskrivningar. Ett behov uppstod också av en kartläggning, inte bara av tillgångar utan också av vilka faktiska aktiviteter som görs. Det blev starten på det andra av de två projekten, Kartläggning av nyttiggörande aktiviteter vid Högskolan Väst 2013.

- En nyckel här var att vi kom på att vi kunde använda oss av Innovationskontoret Västs beskrivning av nio olika roller som kan tas inom forsknings- och innovationsarbete. Rollerna har hjälpt oss att öka förståelsen för vad nyttiggörande kan vara och att det kan bestå av flera olika delar.

Rollerna som används är forskare, utbildare, infrastrukturutvecklare, rådgivare, debattör, nätverkare, entreprenör, katalysator och utvärderare.

- I den kartläggning som nu gjordes av aktiviteter kopplade till de olika rollerna fick vi fram att 269 personer är inblandade i totalt 653 nyttiggörandeaktiviteter. Det blir lite wow-känsla faktiskt att det görs så mycket när ganska många tror att nästan inget görs.

Ser man till de olika rollerna så är av naturliga skäl forskare det som flesta känner igen sig i och den roll man tar. Därefter kommer nätverkare, debattör, entreprenör och utbildare.

- Många tror kanske inte att dessa aktiviteter kan definieras som nyttiggörande utan det blir lite av en ögonöppnare för dem, vilket är positivt. Dock görs många av de olika aktiviteterna lite ad hoc och inte alltid med en uttalad nyttiggörandestrategi.

Under 2014 kommer projektet att fortsätta. Målet att öka nyttiggörandet av kunskap som fanns i ett av de initiala projekten syns dock inte längre helt relevant. Behovet ligger snarare i att hitta strategier och former för hur högskolan kan upprätthålla dessa aktiviteter.

- Vi kommer också att gå bredare och göra insatser för att öka nyttiggörandekopplingen hos våra studenters examensarbeten. Examensarbetet utgör dessutom en akademikers ”första egna undersökningsprojekt”, något som i vissa fall utgör starten på en lång akademisk karriär. Genom att skapa nya möjligheter för nyttiggörande av kunskap producerad vid Högskolan Väst så kan högskolan såväl stärka sina relationer med det omgivande samhället som öka den positiva publiciteten på flera plan, säger Stefan Christiernin, vicerektor för innovationsfrågor på Högskolan Väst.

Text: Anna Hallberg, Högskolan Väst

 

Artikel från Högskolan Västs magasin "Västpunkt". Läs senaste numret i sin helhet här.